Tacksamhet och glädje

Det har verkligen varit intensiva veckor och nu har saker och ting löst sig. Idag fick jag svaret att jag har fått jobbet som skolbibliotekarie på Övernäs skolbibliotek. Det känns fantastiskt bra och jag har tackat ja till det. Nu kan jag andas djupt och njuta av en lång semester, då jobbet börjar först den 1. augusti.

För övrigt så har jag skrivit en uppsats om Second Life till öppna universitet vid Åbo Akademi. Det innebar att jag fick möjligheten att bekanta mig med virtuella världar och främst försökt lära mig röra mig i Second Life. Bland annat besökte jag Dublin och Trinity College där, liksom för att ta en titt innan jag skall åka till Irland om några veckor. Dessutom skrev jag mina funderingar om hur Second Life kan användas i undervisning och bibliotek.

Det har varit mycket jobb med att planera irlandsresan också, men nu börjar det mesta vara klart och vi hade vår sista träff på söndagen. Deltagarna verkar väldigt ivriga och har tackat för en bra planering, så här har jag fått ytterligare bekräftelse, som ju behövs ibland... eller hur?

Ni är det dags för lite middag och sedan ska jag krypa under en filt och läsa. Det är lite kallt och ruggigt idag. Boken Huset vid Moskén, av Kader Abdolah närmar sig sitt slut, och den kan jag nog rekommendera. Den är väldigt intressant och lättläst. På bordet väntar Morgan Allings Kriget är slut, Tomas Tranströmer ett diktarporträtt och Smaken av Muriel Barbery. Och lyckofällan.. som jag läser ett litet stycke ur nu och då och sedan begrundar!

Hoppas ni också har det mysigt och gott!

Längtat efter bloggen

Det har blivit paus på några dagar och jag har faktiskt riktigt längtat efter bloggen. Ja, det trodde jag inte... men den har blivit en sorts dagbok där jag samlar tankarna efter dagen och inte bara en blogg om litteratur och kulturevenemang, som jag tänkt från början. Men det hänger ihop...

Utbildningen tog slut i onsdags och det blev nog som lite av ett vaakuum, som min vän Anonym skrev i sin kommentar. En ofattbar trötthet överföll mig, jag var som en kokt spagetti. Som tur fick jag möjlighet att vara ensam den kvällen, så jag kunde sitta och stirra framför mig.

Så var det något problem med blogger, så jag kunde inte skriva inlägg eller kommentera på en hel dag... men allt tycks finnas kvar här i alla fall, hoppas jag...

På torsdag var jag på arbetsintervju till ett skolbibliotek. Det var en väldigt trevlig och avslappnad intervju eller ett samtal egentligen, så hur det en går så var det en bra erfarenhet. Väntar nu på svar därifrån, de skulle höra av sig nästa vecka...

I går var jag på massage, vilket gjorde gott! Jag var väldigt spänd mellan skulderbladen och i nacken... det här med skriv- och datorjobb gör sitt. Det är så viktigt att komma ihåg att röra på sig mellan varven. Det är så lätt att fastna i alla nya medier som man vill lära sig använda.

Igår blev det sent med spännande ishockey! Så nu har jag sovit tills barnens skratt väckte mig vid elva tiden. Dom kollade på någon gammal Scooby-doo film. Men det var på tiden att stiga upp! :)

Idag blir det en hemmadag, ska försöka ordna och fixa lite lagom med saker som blivit och släpa efter i hemmet och föreningarna. Tonåringen packar iväg för att leva stugliv med sin kompis familj. Och lillkillen får en kompis hit så han blir sysselsatt. Om allt går väl blir det en dag av återhämtning och vila... ja vi får se. Kanske lite eurovision på kvällen, men det brukar gå så att jag somnar vid poängutdelningen.

Ja, det är inte lätt att hitta balansen i livet, det är nog en sak jag får jobba med hela tiden. En vän lånade en bok till mig, som jag nu jobbar med. Den är skriven av Russ Harris och heter Lyckofällan, skapa det liv du vill leva med ACT, mindfulness och engagemang. Jag har nu läst de 60 första sidorna och kommit fram till att det inte är normalt att vi människor är lyckliga hela tiden, men vår kultur skapar en sådan myt. Att vara ur balans eller uppleva psykisk smärta, anses ofta som svaghet. Ska läsa vidare i boken mellan varven, berättar säkert mera senare. För den har redan gjort intryck.

Ha en bra dag! :)

Trepartsexamen

Idag hade jag den andra delen av min yrkesexamen. Det var en arbetsgivarpart, en representant från Borgå handelsläroverk och en oberoende bibliotekarie från Borgå som bedömde två olika examensdelar. Det var katalogisering och informationssökning. De bedömde också min pärm där jag samlat mängder av material som jag jobbat med under läroavtalstiden. Det gick vägen, fast jag själv inte var så imponerad.

Hela kvällen har jag varit som en kokt spagetti, somnade t.o.m. en stund när jag kom hem. Det är en ofattbart skön känsla nu efteråt, fast jag inte riktigt lyckats få in det i skallen att jag faktiskt är färdig...
Och nu har jag semester.

Öppna högskolans öpu-kurs om sociala medier är också på slutrakan nu. Jag ska skriva ett par uppsatser, samt kommentera studiekamraternas projekt. Jag tycker det är svårt att kommentera andras blogginlägg eller bilder. Det är svårt att veta vad jag ska kommentera och hur? Det lustiga är att jag inte tycker det är svårt att kommentera på facebook...

Är det någon annan som tycker det är svårt att ge feed-back och kommentera t.ex. bloggar?
Hur ska man komma över den tröskeln?

Sociala medier och hot

Jag tycker det blir mer och mer skrämmande ju mer jag lär mig om de sociala medierna. Vi kartläggs hela tiden och lämnar våra fingeravtryck på nätet. Det är svårt att hänga med i utvecklingen då det kommer så mycket nytt. Helst skulle man vilja dra sig tillbaka och backa några decennier... men det går inte. Framtiden är här nu och vi är framtidens befolkning. Orwells roman "1984" där storebror ser dig är skrämmande läsning, när jag ser den i relation till dagens webbföreläsning om Webbens framtid.

Redan nu samlar Google information om oss genom våra sökningar. Google vet om våra sjukdomar, våra resplaner och Google delar med sig av informationen. Den information vi skriver blir kvar på webben, i databaser och arkiv. Det kan kallas vår skugga på webben, och det bygger vårt rykte.

Vi lever nu i den semantiska webben, vilket betyder att aktiviteter länkas till varandra på olika sätt. Mobiltelefonerna och sk. smartphones används redan nu en del till virtuellt tänkande på webben.

Webben som är känslig för vårt humör och våra känslor är på väg. På www.wefeelfine.org registreras redan idag blogginlägg där människors humör beskrivs. Det här kan styra vilka nyheter som riktas till vilka personer eller till statistikuppgifter hur en viss grupp människor på ett visst område mår.

De sociala virtuella världarna utvecklas och kommer med nya sätt att förmedla information. Det är intressant att läsa och leka med det här, men samtidigt tycker jag att det är lite läskigt. Jag funderar vad det ska bli av människan med den här farten. Kan vi hänga med i den tekniska utvecklingen och kunna hålla koll på våra loggar, bloggar, mobiler, kontaktlinser som visar en förstärkt verklighet och så vidare. Det känns som science fiction litteratur och filmer. Visst är det en fantasieggande, kreativ värld med ofattbara möjligheter att uppleva och skapa saker. Samtidigt som jag blir lite rädd och vill krypa tillbaka in i mitt skal.

Om mindfulness

"Gör inte bara något, sitt där."
(Sylvia Boorstein)

Mindfulness tycks vara ett av mina favoritämnen, åtminstone om man tittar i min bokhylla. Mindfulness innebär träning i att vara närvarande i nuet. Det är för mig ett viktigt redskap för att både hantera och motverka stress och oro.
I vår tid tycks det vara svårt att leva här och nu, lyssna på sig själv och kroppens signaler, trots att det är medfödda förmågor vi alla besitter. Genom träning kan vi inta en accepterande och icke-dömande hållning till oss själva och livet.

Jag vill tipsa om de böcker jag använder och återkommer till gång på gång.

Johan Bergstad: Mindfulness - steg för steg 2009 (innehåller CD-skiva)

Ola Schenström: Mindfulness i vardagen, vägar till medveten närvaro 2007 (innehåller CD-skiva)

Heidi Andersen och Anna-Maria Stawreberg: Mindfulness för föräldrar, 2009

Mark Williams, John Teasdale, Zindel Segal, Jon Kabat-Zinn: Mindfulness, En väg ur nedstämdhet 2007 (innehåller CD-skiva)

Thich Nhat Hanh: Mindfulness, ögonblickens under, 2010

Eftersom de här böckerna betyder mycket för mig och har hjälpt mig, känns det viktigt att berätta om dem för andra. De innehåller många olika typer av meditationer och andra övningar, som kan hjälpa oss att få kontakt med våra känslor och tankar, sådana som de är och sådana som vi inte vet om att vi har.  När man får kontakten till sina känslor så är det lättare att ta itu med sina uppgifter, vilka de än må vara.

Ibland är det förstås lättare sagt än gjort att slappna av, att släppa taget och ge bort.

"Om du släpper taget lite
blir du lycklig.

Om du släpper taget mycket
blir du mycket lycklig.

Om du släpper taget helt
blir du fri."

(Ajahn Chan,  i "A still Forest Pool")

Litteraturföreningens aktiviteter

Idag har jag uppdaterat aktiviteterna på hemsidan www.litteratur.ax med aktuella evenemang för sommaren. Det här är ett roligt och givande arbete att hålla på med. Jag har lätt för att komma på idéer och kombinera olika idéer med varandra. Tillsammans med en aktiv styrelse blir det väldigt fina evenemang. Efteråt kan man alltid bara förvånas över att det blivit så bra. Men det blir bra när vi hjälps år att dra vårt strå till stacken.

Det är skönt att ta sig stunder i tysthet och lyssna på sina känslor och upplevelser. Det gör jag bäst när jag skriver. På det sättet får jag viktig information om mig själv och vad som rör sig bakom pannbenet. Arbetet med litteraturföreningen påverkar mina personliga målsättningar och stöder mitt eget skrivande. Genom att skriva och läsa litteratur och även diskutera litteratur kan vi komma fram till upptäckter om vårt eget beteende, våra resurser och mål.

Det viktigaste resultatet av att delta i föreningsarbetet är ändå att man mår bra av det, tror jag. Att man känner sig trygg och accepterad i sin grupp. Det kan i bästa fall leda till förbättrad självkänsla och självförtroende att vara med i en grupp och ta stegen enligt sin egen takt och sitt mod.

Tillhör du någon förening?
Hur tänker du om det?

Musik för hjärnan

Idag har jag gjort någonting av det som jag älskar att göra, lyssnat på musik och sjungit. Det är något jag glömt bort under en hektisk period med jobb, studier och familj. Jag har glömt hur mycket jag värdesätter musik och hur viktigt det är för min hjärna.

Idag har jag sjungit nostalgiska låtar från 1970-1990-talen, sådan musik som har påverkat mina känslor och således utvecklingen av min hjärna. Det finns så klart några favoritlåtar och stycken som fastnat särskilt och dyker upp i olika situationer. Plötsligt när jag t.e.x. kör bil eller tar ett bad finns musiken och texten där  och förändrar stämningen för hela dagen. Och jag vågar på basen av mina egna erfarenheter påstå att musiken kan vara livsviktig precis som litteraturen.

Jag ska lära mig använda Youtube och Spotify mer, så att jag kan spåra "min" musik och även hitta ny musik som jag tycker om.

Jag tar gärna emot tips om de praktiska bitarna kring musik på nätet.
Och du som tänker eller småsjunger på en låt idag, vilken låt är det?

Ingen slutstation

"Ett problem är ingen slutstation, utan ett mellanskede där man måste söka en ny riktning."

Min trettonåring skickade just ett sms. "Det har varit en händelserik och bra dag". Hon ska just stiga ombord på tåget från Köpenhamn till Malmö. Det är härligt att veta att hon är på väg hem. Samtidigt är det en fantastisk upplevelse och möjlighet hon fått att vara med om ett skolutbyte, att träffa nya vänner och vistas i nya miljöer. Det ska bli spännande att se hur mycket hon har vuxit på en vecka. Jag tror att det har hänt en hel del hos oss alla inblandade.

Det är en utmaning att ha en tonåring plötsligt. Hennes resa förde med sig tankar som kanske inte annars hade blivit tänkta. Det blev en mellanstation, där mitt tåg stannade en stund. Stannade för att reflektera vem jag riktigt är egentligen, som mamma, som kvinna, som anställd och var jag står i mina roller.

Tacksamhet har varit dagens känsla! När det blivit tyst omkring mig har jag känt ett enda ord: Tack!
Jag har det jag har och jag uppskattar och trivs med det.

Men det är ingen slutstation. Jag har precis som alla andra, mina hemliga drömmar.... De kanske inte är omöjliga, inte så konstiga eller vansinniga i alla fall. Jag tror de kan vara helt underbara, så jag skriver ner dem i en liten bok och sparar dem tillsvidare.

Övergångsriter

I många kulturer finns övergångriter och ritualer som markerar slutet på någonting och början på något nytt. Jag tror att jag behöver en ritual för att komma vidare. Olika händelser och kroppens varningssignaler talar sitt språk om att en sådan takt som det varit den här våren inte fungerar.

Ja, jag har inte tänkt ut vad det skulle kunna bli för jippo av det här. Men jag tror att min dotters resa till Danmark under den här veckan har resulterat i en tomhet och saknad, som fått mig att verkligen fundera över vad som är viktigt i mitt liv. Så klart det är barnen som är viktigast, har jag väl tänkt slentrianmässigt, men samtidigt rusat på i blindo från det ena projektet till det andra. Samtidigt har jag känt en stigande panik i och med att arbetsavtalet närmat sig sitt slut.

Jag ska åter igen satsa på att ta hand om kroppen och familjen på ett mera närvarande sätt. Det är ju det som är grunden till att allt annat fungerar. Jag är beredd att ta möjliga pikar om "lyxhustru" som tassar på här hemma och i trädgården och liknande. Men jag är tacksam för att jag har den möjligheten just nu. Och vill jag ha någon förändring, så måste jag ta chansen eller risken att stanna upp och undra..

Nu behöver jag en övergångsrit, en paus, för att bara vara i världen och vara i vardagen. För när en människa är fri kan hon verkligen tänka stort! :)

En dag för eftertanke

Blir man aldrig färdig med funderingarna om vad vill jag och vad ska jag göra med mitt liv? Det är uppbrott i luften. Jag är strax klar med mitt läroavtal och vet inte riktigt vad som ska ske härnäst. Jag ska njuta av ett långt sommarlov i alla fall, har jag bestämt. Jag behöver tid för eftertanke och lugn och ro innan jag fortsätter jobba igen. Får se vad det blir helt enkelt... Jag vet inte min riktning just nu och stannar upp för att andas och känna efter. Det visar sig säkert...

Nya insikter

Under kursen om Sociala medier har vi kommit i kontakt med många olika sätt att dela information och kunskap med andra människor. Jag är fortfarande nybörjare i fråga om de sociala medierna. det är ändå nödvändigt att småningom sätta sig in i denna nya värld eftersom den finns överallt runt omkring oss och påverkar oss. Igår och idag har jag jobbat med att läsa och reflektera kring olika användaravtal som de olika medierna har. Det jag har lärt mig är åtminstone att vara mera medveten om vad jag kruxar i för tjänster och vilka villkor jag accepterar. Avtalen är ofta långa och skrivna på juridiskt språk, så det tar en väldig tid att gå igenom vad de egentligen betyder. Men det är viktigt att vara uppmärksam på vad man ger sig in i.

Som förälder ställer man sig också många frågor om hur barnen ska hänvisa till de olika källorna de använder på nätet och vilka lagar som gäller för upphovsrätt för den typen av material som vi laddar ner någonstans ifrån. Kursen har inte bara varit en snabbt glömd kurs, utan hos mig har den skapat en längtan efter att jobba mera och lära mig förstå mera om de sociala medierna och särskilt hur de används och kan användas i undervisning och inlärning... Vi får se var vi hamnar! :)

Översikt över säkerhet och hot på Facebook

I en uppgift för kursen i sociala medier valde jag valde att ta reda på mer om Facebooks användarvillkor. Jag har själv varit med på Facebook i nästan ett år, men tyvärr inte reflekterat mer över de här frågorna tidigare så mycket. På det sättet var det nyttigt med en kurs att jag börjar fundera lite mera vad jag laddar ner och på vilka villkor. En sådan kurs borde alla användare få möjligheten att delta i.

Facebooks användarvillkor kommer fram när man går med i FB. Då kommer det upp en liten text där man ska kruxa för att man accepterar villkoren. Senare blir de svårare att hitta texterna. De är skrivna på juridisk engelska och jag har inte åtminstone hittat dem översatta till svenska.

Om att dela innehåll och information säger villkoren att du äger all information du skriver på FB och att du kan kontrollera hur det delas vidare mha. olika inställningar och applikationer. I följande sats står det att för innehåll som begränsas av upphovsrätten ger du FB möjligheten att använda de bilder och filmsnuttar som du laddar upp på FB. Denna IP-licens upphör först då du raderar innehåller eller avslutar ditt konto. Det innehåll som andra delat vidare kan du inte radera, utan det sprids vidare. När du raderar blir det dessutom kvar backup-kopior kvar för en rimlig tid framåt...

I användarvillkoren står på flera ställen att säkerheten på FB inte kan garanteras. Idén med FB är att vara en öppen plats med tillgänglighet, utan en massa begränsningar. Därför står det en massa konkreta råd i användarvillkoren, där FB ber oss undvika olika saker:

- att inte skicka spam

- att inte använda robotar, spindlar eller scrapers

- att inte delta i pyramid scheme

- att inte ladda upp virus eller skadliga koder

- att inte kräva inloggningsinformation av andra

- att inte mobba, jaga upp och trakassera andra

- att inte sätta upp hatfullt, hotfullt, våldsamt eller pornografiskt innehåll

- att inte använda alkoholrelaterat innehåll eller reklam

- inte erbjuda tävlingar, presenter och lotterier

- inget olagligt, vilseledande, skadligt eller diskriminerande innehåll

- inget som kan skada, belasta eller försämra FB

- inte underlätta eller uppmuntra till att överträda dessa uttalanden.

Tyvärr vet vi ju att dessa fina tankar inte alltid åtföljs av alla. Det ligger många olika hot på lut, som det är bra att bli medveten om och skydda sig mot, där det går.

Under rubriken Facebook Security hittde jag några hot och sätt att skydda oss mot dem. Datormasken Koobface sprider sig på olika nätwerkswebbplatser, bla.a. på Facebook. På Facebook sprider den sig genom meddelanden och inlägg, där det finns skadliga filer. På Facebook Security sidan får du mera information om hur det ser ut och hur du märker om du fått virus. Det är viktigt att hålla datorn ren med hjälp av antivirusprogram, spionprogram, antifishing och brandvägg, samt ha de senaste uppdateringarna av browsers. Dessutom är det bra att återställa sina lösenord regelbundet. Man skall inte ge ut socialskyddssignum eller ekonomiska detaljer, som kan göra att du blir utsatt för kriminalitet. Man ska vara försiktig om man öppnar en länk som kräver inloggning med ditt lösenord.

Sammanfattningsvis kan man säga att Facebook bör användas på egen risk för man kan inte garantera att det är tryggt och säkert.

Många bibliotek använder idag Facebook för att marknadsföra nyheter och evenemang. Jag tycker inte att aktiviteten på bibliotekets facebook har varit så stor i Jomala bibliotek, men det är ganska nytt för oss ännu. Många bibliotek ät nöjda med att använda facebook. Biblioteket skall använda företagskonto på Facebook och samla på Fans istället för vänner.

Jag hittade en intressant mötesplats för nordiska biblioteksmänniskor där det diskuteras bland annat om biblioteket på Facebook:

http://biblfeed.ning.com/