Ja, nu är det den första juni, så det gäller att försöka inse att sommaren är här och ta ut allt av den. Jag har nu haft semester några veckor men har nog knappt hunnit varva ner på grund av olika åtaganden. Jag har planerat en resa till Irland för biblioteksföreningen och litteraturföreningen på Åland så det har fört med sig en del pyssel. Vi åker iväg om en vecka ungefär!
Så har jag avslutat studierna vid Öppna Högskolan vid Åbo Akademi (åtminstone för terminen). Sedan har jag träffat mina nya arbetskamrater och lite smått börjat orientera mig i mitt nya jobb som skolbibliotekarie. Och nu har jag också ordnat en vårutfärd till Geta för litteraturföreningen, som blir av nästa söndag...
Jag har också läst en del böcker. Nu senast Morgan Allings bok Kriget är slut som var mycket berörande. Därefter blev det Muriel Barberys bok Smaken och nu har jag börjat på en bok av Lizzie Doron som heter Varför kom du inte före kriget? Alla tre är väldigt olika böcker, men alla verkar vara ganska lättlästa och engagerande.
Barnen ser fram emot sommarlovet och det är härligt att jag kan vara så mycket ledig i år. Ända till 1.8 faktiskt. Vi ska njuta, fara på läger, till stugan och bara vara.
1 juni 2011
17 maj 2011
Tacksamhet och glädje
Det har verkligen varit intensiva veckor och nu har saker och ting löst sig. Idag fick jag svaret att jag har fått jobbet som skolbibliotekarie på Övernäs skolbibliotek. Det känns fantastiskt bra och jag har tackat ja till det. Nu kan jag andas djupt och njuta av en lång semester, då jobbet börjar först den 1. augusti.
För övrigt så har jag skrivit en uppsats om Second Life till öppna universitet vid Åbo Akademi. Det innebar att jag fick möjligheten att bekanta mig med virtuella världar och främst försökt lära mig röra mig i Second Life. Bland annat besökte jag Dublin och Trinity College där, liksom för att ta en titt innan jag skall åka till Irland om några veckor. Dessutom skrev jag mina funderingar om hur Second Life kan användas i undervisning och bibliotek.
Det har varit mycket jobb med att planera irlandsresan också, men nu börjar det mesta vara klart och vi hade vår sista träff på söndagen. Deltagarna verkar väldigt ivriga och har tackat för en bra planering, så här har jag fått ytterligare bekräftelse, som ju behövs ibland... eller hur?
Ni är det dags för lite middag och sedan ska jag krypa under en filt och läsa. Det är lite kallt och ruggigt idag. Boken Huset vid Moskén, av Kader Abdolah närmar sig sitt slut, och den kan jag nog rekommendera. Den är väldigt intressant och lättläst. På bordet väntar Morgan Allings Kriget är slut, Tomas Tranströmer ett diktarporträtt och Smaken av Muriel Barbery. Och lyckofällan.. som jag läser ett litet stycke ur nu och då och sedan begrundar!
Hoppas ni också har det mysigt och gott!
För övrigt så har jag skrivit en uppsats om Second Life till öppna universitet vid Åbo Akademi. Det innebar att jag fick möjligheten att bekanta mig med virtuella världar och främst försökt lära mig röra mig i Second Life. Bland annat besökte jag Dublin och Trinity College där, liksom för att ta en titt innan jag skall åka till Irland om några veckor. Dessutom skrev jag mina funderingar om hur Second Life kan användas i undervisning och bibliotek.
Det har varit mycket jobb med att planera irlandsresan också, men nu börjar det mesta vara klart och vi hade vår sista träff på söndagen. Deltagarna verkar väldigt ivriga och har tackat för en bra planering, så här har jag fått ytterligare bekräftelse, som ju behövs ibland... eller hur?
Ni är det dags för lite middag och sedan ska jag krypa under en filt och läsa. Det är lite kallt och ruggigt idag. Boken Huset vid Moskén, av Kader Abdolah närmar sig sitt slut, och den kan jag nog rekommendera. Den är väldigt intressant och lättläst. På bordet väntar Morgan Allings Kriget är slut, Tomas Tranströmer ett diktarporträtt och Smaken av Muriel Barbery. Och lyckofällan.. som jag läser ett litet stycke ur nu och då och sedan begrundar!
Hoppas ni också har det mysigt och gott!
14 maj 2011
Längtat efter bloggen
Det har blivit paus på några dagar och jag har faktiskt riktigt längtat efter bloggen. Ja, det trodde jag inte... men den har blivit en sorts dagbok där jag samlar tankarna efter dagen och inte bara en blogg om litteratur och kulturevenemang, som jag tänkt från början. Men det hänger ihop...
Utbildningen tog slut i onsdags och det blev nog som lite av ett vaakuum, som min vän Anonym skrev i sin kommentar. En ofattbar trötthet överföll mig, jag var som en kokt spagetti. Som tur fick jag möjlighet att vara ensam den kvällen, så jag kunde sitta och stirra framför mig.
Så var det något problem med blogger, så jag kunde inte skriva inlägg eller kommentera på en hel dag... men allt tycks finnas kvar här i alla fall, hoppas jag...
På torsdag var jag på arbetsintervju till ett skolbibliotek. Det var en väldigt trevlig och avslappnad intervju eller ett samtal egentligen, så hur det en går så var det en bra erfarenhet. Väntar nu på svar därifrån, de skulle höra av sig nästa vecka...
I går var jag på massage, vilket gjorde gott! Jag var väldigt spänd mellan skulderbladen och i nacken... det här med skriv- och datorjobb gör sitt. Det är så viktigt att komma ihåg att röra på sig mellan varven. Det är så lätt att fastna i alla nya medier som man vill lära sig använda.
Igår blev det sent med spännande ishockey! Så nu har jag sovit tills barnens skratt väckte mig vid elva tiden. Dom kollade på någon gammal Scooby-doo film. Men det var på tiden att stiga upp! :)
Idag blir det en hemmadag, ska försöka ordna och fixa lite lagom med saker som blivit och släpa efter i hemmet och föreningarna. Tonåringen packar iväg för att leva stugliv med sin kompis familj. Och lillkillen får en kompis hit så han blir sysselsatt. Om allt går väl blir det en dag av återhämtning och vila... ja vi får se. Kanske lite eurovision på kvällen, men det brukar gå så att jag somnar vid poängutdelningen.
Ja, det är inte lätt att hitta balansen i livet, det är nog en sak jag får jobba med hela tiden. En vän lånade en bok till mig, som jag nu jobbar med. Den är skriven av Russ Harris och heter Lyckofällan, skapa det liv du vill leva med ACT, mindfulness och engagemang. Jag har nu läst de 60 första sidorna och kommit fram till att det inte är normalt att vi människor är lyckliga hela tiden, men vår kultur skapar en sådan myt. Att vara ur balans eller uppleva psykisk smärta, anses ofta som svaghet. Ska läsa vidare i boken mellan varven, berättar säkert mera senare. För den har redan gjort intryck.
Ha en bra dag! :)
Utbildningen tog slut i onsdags och det blev nog som lite av ett vaakuum, som min vän Anonym skrev i sin kommentar. En ofattbar trötthet överföll mig, jag var som en kokt spagetti. Som tur fick jag möjlighet att vara ensam den kvällen, så jag kunde sitta och stirra framför mig.
Så var det något problem med blogger, så jag kunde inte skriva inlägg eller kommentera på en hel dag... men allt tycks finnas kvar här i alla fall, hoppas jag...
På torsdag var jag på arbetsintervju till ett skolbibliotek. Det var en väldigt trevlig och avslappnad intervju eller ett samtal egentligen, så hur det en går så var det en bra erfarenhet. Väntar nu på svar därifrån, de skulle höra av sig nästa vecka...
I går var jag på massage, vilket gjorde gott! Jag var väldigt spänd mellan skulderbladen och i nacken... det här med skriv- och datorjobb gör sitt. Det är så viktigt att komma ihåg att röra på sig mellan varven. Det är så lätt att fastna i alla nya medier som man vill lära sig använda.
Igår blev det sent med spännande ishockey! Så nu har jag sovit tills barnens skratt väckte mig vid elva tiden. Dom kollade på någon gammal Scooby-doo film. Men det var på tiden att stiga upp! :)
Idag blir det en hemmadag, ska försöka ordna och fixa lite lagom med saker som blivit och släpa efter i hemmet och föreningarna. Tonåringen packar iväg för att leva stugliv med sin kompis familj. Och lillkillen får en kompis hit så han blir sysselsatt. Om allt går väl blir det en dag av återhämtning och vila... ja vi får se. Kanske lite eurovision på kvällen, men det brukar gå så att jag somnar vid poängutdelningen.
Ja, det är inte lätt att hitta balansen i livet, det är nog en sak jag får jobba med hela tiden. En vän lånade en bok till mig, som jag nu jobbar med. Den är skriven av Russ Harris och heter Lyckofällan, skapa det liv du vill leva med ACT, mindfulness och engagemang. Jag har nu läst de 60 första sidorna och kommit fram till att det inte är normalt att vi människor är lyckliga hela tiden, men vår kultur skapar en sådan myt. Att vara ur balans eller uppleva psykisk smärta, anses ofta som svaghet. Ska läsa vidare i boken mellan varven, berättar säkert mera senare. För den har redan gjort intryck.
Ha en bra dag! :)
11 maj 2011
Trepartsexamen
Idag hade jag den andra delen av min yrkesexamen. Det var en arbetsgivarpart, en representant från Borgå handelsläroverk och en oberoende bibliotekarie från Borgå som bedömde två olika examensdelar. Det var katalogisering och informationssökning. De bedömde också min pärm där jag samlat mängder av material som jag jobbat med under läroavtalstiden. Det gick vägen, fast jag själv inte var så imponerad.
Hela kvällen har jag varit som en kokt spagetti, somnade t.o.m. en stund när jag kom hem. Det är en ofattbart skön känsla nu efteråt, fast jag inte riktigt lyckats få in det i skallen att jag faktiskt är färdig...
Och nu har jag semester.
Öppna högskolans öpu-kurs om sociala medier är också på slutrakan nu. Jag ska skriva ett par uppsatser, samt kommentera studiekamraternas projekt. Jag tycker det är svårt att kommentera andras blogginlägg eller bilder. Det är svårt att veta vad jag ska kommentera och hur? Det lustiga är att jag inte tycker det är svårt att kommentera på facebook...
Är det någon annan som tycker det är svårt att ge feed-back och kommentera t.ex. bloggar?
Hur ska man komma över den tröskeln?
Hela kvällen har jag varit som en kokt spagetti, somnade t.o.m. en stund när jag kom hem. Det är en ofattbart skön känsla nu efteråt, fast jag inte riktigt lyckats få in det i skallen att jag faktiskt är färdig...
Och nu har jag semester.
Öppna högskolans öpu-kurs om sociala medier är också på slutrakan nu. Jag ska skriva ett par uppsatser, samt kommentera studiekamraternas projekt. Jag tycker det är svårt att kommentera andras blogginlägg eller bilder. Det är svårt att veta vad jag ska kommentera och hur? Det lustiga är att jag inte tycker det är svårt att kommentera på facebook...
Är det någon annan som tycker det är svårt att ge feed-back och kommentera t.ex. bloggar?
Hur ska man komma över den tröskeln?
10 maj 2011
Sociala medier och hot
Jag tycker det blir mer och mer skrämmande ju mer jag lär mig om de sociala medierna. Vi kartläggs hela tiden och lämnar våra fingeravtryck på nätet. Det är svårt att hänga med i utvecklingen då det kommer så mycket nytt. Helst skulle man vilja dra sig tillbaka och backa några decennier... men det går inte. Framtiden är här nu och vi är framtidens befolkning. Orwells roman "1984" där storebror ser dig är skrämmande läsning, när jag ser den i relation till dagens webbföreläsning om Webbens framtid.
Redan nu samlar Google information om oss genom våra sökningar. Google vet om våra sjukdomar, våra resplaner och Google delar med sig av informationen. Den information vi skriver blir kvar på webben, i databaser och arkiv. Det kan kallas vår skugga på webben, och det bygger vårt rykte.
Vi lever nu i den semantiska webben, vilket betyder att aktiviteter länkas till varandra på olika sätt. Mobiltelefonerna och sk. smartphones används redan nu en del till virtuellt tänkande på webben.
Webben som är känslig för vårt humör och våra känslor är på väg. På www.wefeelfine.org registreras redan idag blogginlägg där människors humör beskrivs. Det här kan styra vilka nyheter som riktas till vilka personer eller till statistikuppgifter hur en viss grupp människor på ett visst område mår.
De sociala virtuella världarna utvecklas och kommer med nya sätt att förmedla information. Det är intressant att läsa och leka med det här, men samtidigt tycker jag att det är lite läskigt. Jag funderar vad det ska bli av människan med den här farten. Kan vi hänga med i den tekniska utvecklingen och kunna hålla koll på våra loggar, bloggar, mobiler, kontaktlinser som visar en förstärkt verklighet och så vidare. Det känns som science fiction litteratur och filmer. Visst är det en fantasieggande, kreativ värld med ofattbara möjligheter att uppleva och skapa saker. Samtidigt som jag blir lite rädd och vill krypa tillbaka in i mitt skal.
Redan nu samlar Google information om oss genom våra sökningar. Google vet om våra sjukdomar, våra resplaner och Google delar med sig av informationen. Den information vi skriver blir kvar på webben, i databaser och arkiv. Det kan kallas vår skugga på webben, och det bygger vårt rykte.
Vi lever nu i den semantiska webben, vilket betyder att aktiviteter länkas till varandra på olika sätt. Mobiltelefonerna och sk. smartphones används redan nu en del till virtuellt tänkande på webben.
Webben som är känslig för vårt humör och våra känslor är på väg. På www.wefeelfine.org registreras redan idag blogginlägg där människors humör beskrivs. Det här kan styra vilka nyheter som riktas till vilka personer eller till statistikuppgifter hur en viss grupp människor på ett visst område mår.
De sociala virtuella världarna utvecklas och kommer med nya sätt att förmedla information. Det är intressant att läsa och leka med det här, men samtidigt tycker jag att det är lite läskigt. Jag funderar vad det ska bli av människan med den här farten. Kan vi hänga med i den tekniska utvecklingen och kunna hålla koll på våra loggar, bloggar, mobiler, kontaktlinser som visar en förstärkt verklighet och så vidare. Det känns som science fiction litteratur och filmer. Visst är det en fantasieggande, kreativ värld med ofattbara möjligheter att uppleva och skapa saker. Samtidigt som jag blir lite rädd och vill krypa tillbaka in i mitt skal.
Om mindfulness
"Gör inte bara något, sitt där."
(Sylvia Boorstein)
Mindfulness tycks vara ett av mina favoritämnen, åtminstone om man tittar i min bokhylla. Mindfulness innebär träning i att vara närvarande i nuet. Det är för mig ett viktigt redskap för att både hantera och motverka stress och oro.
I vår tid tycks det vara svårt att leva här och nu, lyssna på sig själv och kroppens signaler, trots att det är medfödda förmågor vi alla besitter. Genom träning kan vi inta en accepterande och icke-dömande hållning till oss själva och livet.
Jag vill tipsa om de böcker jag använder och återkommer till gång på gång.
Johan Bergstad: Mindfulness - steg för steg 2009 (innehåller CD-skiva)
Ola Schenström: Mindfulness i vardagen, vägar till medveten närvaro 2007 (innehåller CD-skiva)
Heidi Andersen och Anna-Maria Stawreberg: Mindfulness för föräldrar, 2009
Mark Williams, John Teasdale, Zindel Segal, Jon Kabat-Zinn: Mindfulness, En väg ur nedstämdhet 2007 (innehåller CD-skiva)
Thich Nhat Hanh: Mindfulness, ögonblickens under, 2010
Eftersom de här böckerna betyder mycket för mig och har hjälpt mig, känns det viktigt att berätta om dem för andra. De innehåller många olika typer av meditationer och andra övningar, som kan hjälpa oss att få kontakt med våra känslor och tankar, sådana som de är och sådana som vi inte vet om att vi har. När man får kontakten till sina känslor så är det lättare att ta itu med sina uppgifter, vilka de än må vara.
Ibland är det förstås lättare sagt än gjort att slappna av, att släppa taget och ge bort.
"Om du släpper taget lite
blir du lycklig.
Om du släpper taget mycket
blir du mycket lycklig.
Om du släpper taget helt
blir du fri."
(Ajahn Chan, i "A still Forest Pool")
(Sylvia Boorstein)
Mindfulness tycks vara ett av mina favoritämnen, åtminstone om man tittar i min bokhylla. Mindfulness innebär träning i att vara närvarande i nuet. Det är för mig ett viktigt redskap för att både hantera och motverka stress och oro.
I vår tid tycks det vara svårt att leva här och nu, lyssna på sig själv och kroppens signaler, trots att det är medfödda förmågor vi alla besitter. Genom träning kan vi inta en accepterande och icke-dömande hållning till oss själva och livet.
Jag vill tipsa om de böcker jag använder och återkommer till gång på gång.
Johan Bergstad: Mindfulness - steg för steg 2009 (innehåller CD-skiva)
Ola Schenström: Mindfulness i vardagen, vägar till medveten närvaro 2007 (innehåller CD-skiva)
Heidi Andersen och Anna-Maria Stawreberg: Mindfulness för föräldrar, 2009
Mark Williams, John Teasdale, Zindel Segal, Jon Kabat-Zinn: Mindfulness, En väg ur nedstämdhet 2007 (innehåller CD-skiva)
Thich Nhat Hanh: Mindfulness, ögonblickens under, 2010
Eftersom de här böckerna betyder mycket för mig och har hjälpt mig, känns det viktigt att berätta om dem för andra. De innehåller många olika typer av meditationer och andra övningar, som kan hjälpa oss att få kontakt med våra känslor och tankar, sådana som de är och sådana som vi inte vet om att vi har. När man får kontakten till sina känslor så är det lättare att ta itu med sina uppgifter, vilka de än må vara.
Ibland är det förstås lättare sagt än gjort att slappna av, att släppa taget och ge bort.
"Om du släpper taget lite
blir du lycklig.
Om du släpper taget mycket
blir du mycket lycklig.
Om du släpper taget helt
blir du fri."
(Ajahn Chan, i "A still Forest Pool")
8 maj 2011
Litteraturföreningens aktiviteter
Idag har jag uppdaterat aktiviteterna på hemsidan www.litteratur.ax med aktuella evenemang för sommaren. Det här är ett roligt och givande arbete att hålla på med. Jag har lätt för att komma på idéer och kombinera olika idéer med varandra. Tillsammans med en aktiv styrelse blir det väldigt fina evenemang. Efteråt kan man alltid bara förvånas över att det blivit så bra. Men det blir bra när vi hjälps år att dra vårt strå till stacken.
Det är skönt att ta sig stunder i tysthet och lyssna på sina känslor och upplevelser. Det gör jag bäst när jag skriver. På det sättet får jag viktig information om mig själv och vad som rör sig bakom pannbenet. Arbetet med litteraturföreningen påverkar mina personliga målsättningar och stöder mitt eget skrivande. Genom att skriva och läsa litteratur och även diskutera litteratur kan vi komma fram till upptäckter om vårt eget beteende, våra resurser och mål.
Det viktigaste resultatet av att delta i föreningsarbetet är ändå att man mår bra av det, tror jag. Att man känner sig trygg och accepterad i sin grupp. Det kan i bästa fall leda till förbättrad självkänsla och självförtroende att vara med i en grupp och ta stegen enligt sin egen takt och sitt mod.
Tillhör du någon förening?
Hur tänker du om det?
Det är skönt att ta sig stunder i tysthet och lyssna på sina känslor och upplevelser. Det gör jag bäst när jag skriver. På det sättet får jag viktig information om mig själv och vad som rör sig bakom pannbenet. Arbetet med litteraturföreningen påverkar mina personliga målsättningar och stöder mitt eget skrivande. Genom att skriva och läsa litteratur och även diskutera litteratur kan vi komma fram till upptäckter om vårt eget beteende, våra resurser och mål.
Det viktigaste resultatet av att delta i föreningsarbetet är ändå att man mår bra av det, tror jag. Att man känner sig trygg och accepterad i sin grupp. Det kan i bästa fall leda till förbättrad självkänsla och självförtroende att vara med i en grupp och ta stegen enligt sin egen takt och sitt mod.
Tillhör du någon förening?
Hur tänker du om det?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)